Babels torn rebuilt, over and over

Har människan då lärt sig något sedan GUD förbistrade hennes språk, sedan Babylons fall, som föregicks av byggandet av Babels torn?

Tydligen inte!

Människan är ungefär lika dum nu som förr.

Inte för inte skapades Människan till GUD:s avbild men förföll tyvärr åt sina egna lustar, genom ormens ständigt pockande lockelser och frestelser, vilka förvred människans fria vilja. Förvisades så ur Paradiset. Såväl ormen som människan. Det med rätta!

GUD:s godhet är allsmäktigt god och rättvis!

Men JA människan har kommit väldigt ”långt”, så till vida att kb via MB förvandlades till TB och till ”AI” och t.o.m. till ”Higgs partikel” (/”boson) –  ”gudspartikeln” – men vad fann människan egentligen av värde för att underlätta sitt enkla liv?!

Människan kan aldrig BLI, NÅ eller ens FÖRSTÅ GUD på det sättet!

Det säger väl sig självt? Gör det inte?

”Vetenskap” och ”fakta” kan aldrig någonsin ”övertrumfa” eller bemästra tron på och insikten om: KÄRLEKEN OCH SANNINGEN!

Att människan, inte minst ateister och narcissister (!), uppenbarligen ”söker” bli likt Gud, t.ex. genom ”selfies”, säger heller INGENTING, om den grundläggande egenskapen hos GUD: KÄRLEK! Bortom all tro och vetenskap. Bortom psykologiska störningar och allmän dårskap.

Människan kan endast finna vägen till GUD genom Jesus Kristus, via bön om syndernas förlåtelse. Punkt slut.

Människan bör alltså riva Babels (BAALS) torn och bygga ett tempel från grunden, med Jesus Kristus som fundament och minsta byggsten. Stenen, som husbyggarna ratade, såsom det står skrivet.

Annons

”All I wanna be is wanted”

”All I wanna be is wanted. All I wanna be is wanted by you. All I wanna be is wanted. All I want is everything!”

Är det alltför mycket att begära, när allt kommer omkring?

Musiksmak fungerar väl ungefär som baken? D.v.s. är delad och i en viss färg?

Menar förstås julstöket och ingenting annat.

Jag har fått för mig att just den, musikaliska, gruppen är religiöst förankrad, på ett bra sätt. Inte bara p.g.a. av trummisens – Andy Sturmer – krucifix, mot svart botten. Men att den samtidigt tonar ned det religiösa, på ett, för utomstående kanske smakfullt, men för mig ändå felaktigt sätt.

OM man är religiös, så måste man bara vara öppen med det!

Och bekänna färg!

Och bekänna vilken kortlek, som man för tillfället besitter, i korthus-bygget.

(Kortlekar är ett vanligt verktyg för illusionister.)

Inkl. jokrar och ess.

Varken mer eller mindre!

Någonting annat duger inte!

I min värld, som baserar sig på religiös förståelse av det, för somliga, ytterst oförståeliga.

Det går inte att bluffa sig till relevant kändisskap, i egenskap av att spela kanske religiös och spela på religiösa strängar, vara skenhelig, och komma undan med det!? Eller?

Lämnar den frågan öppen, för alla och envar att envetet bita sig fast i och ta tag i, i syfte att finna ett enhetligt svar, som alla där ute kan vara överens om och förena sig kring, likt en varm brasa i någon kakelugn, när kylan biter hårt mot den ömma huden: ”konsensus”.

Samtidigt som förståndet, och förståelsen av detsamma, brister?

På alltför många punkter.

Hos alltför många, involverade individer och byggherrar, byggpersoner

i byggandet av korthus-slottet.

Som riskerar att raseras, vilken sekund som helst!

P.g.a. en felaktig, kanske gen-manipulerad, variation eller mutation av ”naturens gång”, till följd av komplexa orsaker.

Den perfekta affärsmodellen: ”MSM” VS ”alternativmedia”

Jag har ganska länge, som åskådare, studerat det fenomen, som jag numer kallar ”den perfekta affärsmodellen”.

Som antagligen påminner om ”det perfekta mordet”.

Kanske mordet på en nation.

Jag kan utveckla det till: den perfekta, binära affärsmodellen. Den affärsmodell, som alltid låtsas behöva en diametral motsats och falsk dikotomi, för att få näring, d.v.s. generera pengar.

Exempel:
1.
”MSM” är ofta först med ett samhällsproblem/”utmaning”, presenterat som nyhet, och LÅTSAS beklaga sig? ”Alternativmedia” tar snart vid men ur en helt annan vinkel, där man beklagar sig på RIKTIGT? Förhållandet kan såklart vara det diametralt omvända.
2.
”MSM” gör gällande att ”alternativmedia” är ”hatsajter”. Och ”hatsajterna” gör kanske tvärtom, elle rskriver ”fulmedia”, alternativt ”det goda hatet”. ”

Och ungefär sådär fortsätter det…tennismatchen. En boll dit och en tillbaka. Ibland en boll i nät, ibland en med lite skruv. I ett, till synes, ändlöst spel. Utan domare, tidsgräns eller ens tydliga regler, förutom denna enda:

• vi lovar och svär, dyrt och (o)heligt, varandra evig trohet och att för evigt göda varandra, dag ut och dag in!

Allt i syfte att dumförklara konsumenten och att värva så många röster som möjligt. På konsumentens bekostnad! Med ett och samma syfte: obegränsad dumhet!

Auschwitz-fenomenet

Jag har kontinuerligt, faktiskt under flera års tid, stött på det problem (betydligt mer än en ”utmaning”), som jag i rubriken benämner ”Auschwitz-fenomenet”!

Vad menar jag då med det?

Jo, jag menar en observation av att människor psykologiseras och socialieras in i ett socialt experiment som de ska finna vara normalt. M.a.o. normaliserat.

Konkreta exempel

• den urålderliga, irländska högtiden ”Halloween” = skräckfilmstider; när och hur blev det så då och varför?
• kriminalserier på tv; i vems intresse och vad genererar de av glädje för någon?
• reklam i radio och tv; i vems intresse och vad genererar den av glädje för någon?

Det finns ett talesätt, som lyder: ”verkligheten överträffar dikten” men förhåller det sig inte, i praktiken, precis tvärtom?

Nämligen att: dikten skapar verkligheten!

Det gäller för såväl poesi som politik, d.v.s. att ”poetiker”/poeter, politiker och ”kändisar” talar om för ”oss andra” hur vi ”ska” leva och vad som gäller. Enligt dem, alltså!

Och det är ungefär där Auschwitz kommer in i bilden. Precis lika aktuellt då, som nu! Den auktoritära biten av inlägget. Det tycks nämligen ALLTID finnas någon eller några, ”där ute”, som talar om för andra vad som ”är bäst” för dem, hur de ”ska” leva, etc.

Det må inte ske uttryckligt eller med tvång men underförstått, med subtila hot om utfrysning ur den varma gemenskapen. Nej, det sker genom psykisk misshandel, ”helt enkelt”.

Övertrumfandet

I vissa kortspel, som utgår från en ”vanlig” kortlek”, d.v.s. fyra stycken färger och tretton valörer/värden, gäller att en viss färg är trumf, d.v.s. lite bättre än de andra. Kortspelaren kan ha trumf på hand, d.v.s. ett övertag. Kanske även ett ess i rockärmen, t.ex. om personen ifråga därtill råkar vara trollkarl…trollperson.

I andra kortspel, t.ex. ”Hjärter”, räcker det med att färgen är hjärter, för att den ska vara mindre värd än de andra. Kanske ”anti-trumf”.

Tyvärr ses dylika tendenser på snart sagt varje område i samhället och tendenserna tar sig såklart olika uttryck, vilket för tankarna till frågan:

är hela samhället ett slags förtäckt kortspel? Kanske t.o.m. ett korthus, som går att blåsa på och som lätt faller sönder och samman, bara det blåses på på rätt sätt, från rätt vinkel? Centerpartiet har t.ex. en klöver som logotype. Och klöver är en symbol för pengar? Eller gräs? Eller både och?

Med detta sagt, så handlar inlägget framförallt om PUL – personuppgiftslagen -, kontra YGL – Yttrandefrihetsgrundlagen – och ”utgivningsbevis”, och ”GDPR”  och deras inbördes politiska och juridiska ställning till varandra. Kanske lite som skillnaden mellan hö och halm, eller skillnaden mellan en halmbock och en tomte?

Det handlar även om hur den högt uppburna myndigheten ”Datainspektionen” ser på saken, t.ex. på värdet av personlig integritet. Det aviseras att inlägget kan komma att bli snårigt, vilket i såfall beror på att ovan nämnda begrepp för allmänheten har presenterats, som och fungerar precis som trumfkort , alternativt ”ess i rockärmen”, aka ”politiska utspel”, i en kortlek!

Ett exempel på ”ess i rockärmen”:

–  Nu gäller GDPR! Enligt EU:s nya regler. Som övertrumfar de nationella reglerna. Etc.

Problemet, eller problemen i detta fall, eftersom de är betydligt fler än ett (!), är att det handlar om ytterst rättsosäkra begrepp, för individens vidkommande. Och politik handlar väl, till syvende och sist om individens välmående och individens bästa i främsta rummet? Eller?

Förr gällde t.ex. ”PUL”, som är en svensk lag, men som tydligen övertrumfas av den svenska grundlagen ”YGL”, inkl. ”utgivningsbevis”. Redan det är märkligt!

Vad krävs då för att någon ska förvärva ett utgivningsbevis och därmed åtnjuta grundlagsskydd?

Ja, ”myndigheten för press, radio och tv” (skrev det med små bokstäver, eftersom någon hos myndigheten själv valde att göra det…kanske en omyndig myndighet?) säger ju så här:

”

Utgivningsbevis

Privatpersoner, företag, organisationer och myndigheter kan ansöka om utgivningsbevis hos oss för sina databaser. Att ansöka om ett utgivningsbevis är dock frivilligt. Ett utgivningsbevis är giltigt i tio år och kan sedan förnyas. Det ger samma grundlagsskydd för yttrandefriheten som massmedieföretag har för sina publiceringar på internet.

”

Vidare skrivs:

”

Handläggningstid

Handläggningstiden är ca 2 månader från det att ansökan kommit in.

Ansökningsavgift

Ansökningsavgiften för utgivningsbevis är 2 000 kronor. Ansökningsavgiften ska sättas in på bankgiro 787-6949 och ange domänadressen på avin. Avgiften måste vara betald för att vi ska behandla ansökan.

”

Vilka krav ställs då, för utfärdande av utgivningsbevis, skiljelinjen mellan ”PUL” och ”YGL”? kan man undra.

Ja, där skriver ”myndigheten” så här:

”

Bedömning

• Vid en ansökan om utgivningsbevis gör vi en bedömning av om databasen uppfyller kraven för grundlagsskydd.

• Vad som publiceras, i vilket syfte och vem som står bakom publiceringen har ingen betydelse för vår bedömning om utgivningsbevis kan utfärdas.

”

Den andra punkten kan låta bra men fungerar den i praktiken? Den första punkten låter hursomhelst betydligt sämre! Vem är objektiv och kapabel nog att bedöma om en databas ”uppfyller kraven för grundlagsskydd”?

Och sedan EU:s ”GDPR” ovanpå det, som ett extra lager av skydd för maktstrukturer och storföretag.

Nej, tack!

Igen ”vanlig människa” varken vill ha eller behöver någonting av ”GDPR”, eller ”utgivningsbevis”. Ni vet det och vi vet det!

Varför räckte inte ”PUL”?

 

 

 

Moral – vems?

Det jag vill att ni ska förstå är att samhället, alltså det felaktiga och ogudaktiga, saknar varje form av moral eller anständighet och har byggt sina lagar och principer utifrån det, till synes grundläggande och enkla antagandet.

I korta ordalag:

en stat kan aldrig, officiellt sett, eller enligt ”lagen”, agera felaktigt, eftersom en stat alltid är god. Oavsett vilken stat det handlar om! Och statens invånare bör därför införliva och anpassa sig efter ”den goda staten”, bli en del av dess ”goda kollektiv”, etc. Allt för ”samhällsnyttans skull” såklart.

Moral vilar, i ett ogudaktigt samhälle, alltid på den enskilde individen! De, som straffas för eventuella, påstådda och verkliga brott är alltid individer, aldrig statens lojala trotjänare, de ”moraliskt oförvitliga”!

Nu passar det väl in att kort diskutera begreppet ”våldsmonopol”.

Vem har rätt att tillgripa våld, varför och vem skyddar den, som har tillmätts ”våldsmonopol”?

I Sverige är det ju, som bekant det s.k. polisväsendet, inkl. s.k. väktare, som åtnjuter ”våldsmonopol”. Det finns ett brott som kallas ”våld mot tjänsteman”, lite oklart vem det exakt omfattar, men det finns även en relativt stark nödvärnsrätt.

I något ”rättsfall” friades en man, trots att han i nödvärn hade dödadt en annan person och genom detta hade utdelat inte mindre än tretton knivhugg!

Sådana ”rättsfall” ställer saker och ting på sin spets.

Å ena sidan: ”våldsmonopol”. Å andra sidan: nödvärnsrätt. Vilket av de båda står högst i kurs i dagsläget?

I grunden handlar det om till vem en individ väljer att fästa tilltro och vara lojal mot.

Och inte minst, vilka vapen och vänner individen har att tillgå. Och hur långt individen är beredd att gå för att nå sitt och sina vänners ultimata mål.

T.ex. målet om moral, kanske en världsmoral.

Den större bilden

Om någon undrar över vad närvaro på en blogg, eller Internet, rent allmänt, innebär för individen och varför dessa verktyg från företagen ifråga, t.ex. WordPress, ens har tillhandahållits gratis från första början, så är svaret att det framförallt handlar om ett accepterande av bloggverktygets/företagets villkor.

Hur många blogganvändare har ens bemödat sig med att läsa de villkoren? ”Cookies” hit och ”cookies” dit. ”GDPR” hit och ”GDPR” dit.

Hur låter detta, för er andra blogganvändare där ute, ni som kanske tror att ni har en oberoende blogg, enkom för er egen skull? Ni, som sällan men ibland, läser den här bloggen?

Tillhör bloggar det förflutna eller framtiden?

Tja, det får sannolikt framtiden utvisa.

Likt ”fel” ”främlingar” ibland utvisas.

Medan ”rätt” ”kompisar” tillåts att stanna på samma plats under decennier.

Eftersom de ”bara” råkade ha ”rätt” kontakter, där och då, som ”råkade” bli senare och här och nu.

Fåmansväldet

Om jag skulle få för mig att påstå att: ”Kapitalismen är stendöd!”, hur många skulle då tro mig?

Att den liberala idén om ”den fria marknaden”, med en sund balans mellan utbud och efterfrågan, är cyniskt ersatt och eftersatt av en korporativism, som främst gynnar storföretag.

En korporativism, som innebär att det skapas onaturlig efterfrågan, via lika onaturlig reklam. Där ett mål är miljöovänliga produkter, som ständigt ”behöver” ersättas av andra, eftersom kvaliteten och livslängden är alltför undermålig. I likhet med mjukvara, som ständigt behöver uppdateras eller uppgraderas.

Vad hände med Wolfram-lamporna, de matta eller klara? Visade de sig vara alltför dyra att framställa och alltför billiga att sälja? Eller handlade det om att ett ”bättre” oligopol tog över marknaden, genom sina betydligt dyrare och sämre glödlampor?

Varför tänks plast förbjudas? Och ersättas av något annat. Etc.

När får vi höra Sveriges politiker ta upp det problemet? Betydligt större än ”bara” en utmaning och även ohållbart men kanske rimmande väl med projekt såsom ”Agenda 2030”?.

Om jag skulle få för mig att påstå att Sveriges riksdag består av 349 individer, i en folkgrupp bestående av ca 10 000 000, och att det i sig är en definition av diktatur, eller åtminstone monopol, med reservation för oligopol, hur många skulle då tro mig?

Om jag skulle få för mig att påstå att det i Sverige finns något som kallas ”våldsmonopol” och att det omfattar den s.k. ”polisen”, som i praktiken är tillsatt för att skydda staten, d.v.s. politikerna (läs ovan), snarare än den enskilde individen, hur många skulle då tro mig?

Lägg därtill det faktum att poliser  är allt annat än några ”moralens väktare”, i likhet med andra förordnade eller självutnämnda s.k. ”auktoriteter”, vilka de än månde vara. Det finns alltför många exempel på ”bad cops”, för att jag ska behöva nämna dem. Även det faktum att polisen aldrig eller sällan löser s.k. ”vardagsbrott”, visar med allt tydlighet på myndigheten ifråga ser på ”allmänheten”.

För att inte glömma ”Palmemordet” och hur polisen ”löste” det! Alternativt själv var en del av det. Men ändå ”polisiärt uppklarat”? Märkligt det där, eller hur? Spelet bakom kulisserna. Så att det ser snyggast ut, utåt sett. Men inåt sett då? Hur ser det ut därinne då?

Men jag påstår allt detta! Inga om. Allt är att!

Lyft nu, vänligen, Ditt huvud, stå upprätt, öppna Ditt hjärta och vänd Ditt ansikte mot Gud! Inte därför att någon politiker, som kanske framförallt vill öppna era plånböcker, säger det, utan därför att Du själv vill!

Bara Du själv förmår att välja Din väg. Herren vare med Dig och vare Dig nådig.  Herren vände sitt ansikte till Dig. Amen. Tack Gud för Dina gåvor!

Migrationen – som problem

Migrationen, eller migreringen – kärt barn har, som bekant, många namn – kan vara ett problem.

Här syftar jag främst på migreringen av bloggar men den kan jämföras med migration av människor.

Ett exempel är när en broder eller syster skulle migrera en blogg från en viss kvällstidning, där ett flertal kommenterade inläggen. Efter det var bloggen sig aldrig mer lik! Och så är fallet även idag.

Det är djupt tragiskt och visar på en yttrandefrihet i förfall. Ett sluttande plan. Till vems glädje? De globala monopolföretagens?

Det är dessvärre lätt att dra paralleller till migration av människor.

Till vems glädje eller nytta? Ytterst: på vems uppdrag?

En sak är glasklar: det sista det handlar om är demokrati.

Och det är just därför jag är här!

För din skull!

Den fria viljan – i praktiken

Vad menar man när det talas om fri vilja – den fria viljan?

Till att börja med får det lov att antas att endast själfulla varelser har begåvats med tillstymmelse till fri vilja. Vad menar jag med ”själfulla varelser”, eller vad menar jag snarare inte med det? Jag menar t.ex. inte stenar, även om stenar ibland kan få för sig att ropa. Då syftar jag på en specifik biblisk passage:

Lukas 19:40 ►

Svenska (1917) Men han svarade och sade: »Jag säger eder: Om dessa tiga, skola stenarna ropa.»

.

Oklart om stenarna tänktes begagna sig av fri vilja eller inte. Jag associerar även till följande bibliska passage:

Lukas 3:8 ►

Svenska (1917) Bären då ock sådan frukt som tillhör bättringen. Och sägen icke vid eder själva: ‘Vi hava ju Abraham till fader’; Ty jag säger eder att Gud av dessa stenar kan uppväcka barn åt Abraham.

just med tanke på att det inte är upp till Abrahams barns, eller stenars, egen fria vilja att själva definiera sig som just Abrahams barn. Det valet och den fria viljan är någon annans.

Här kommer jag även in på lojalitet, vilket innebär att följa eller vara i samklang någon annans vilja och att respektera vederbörande.

Nåväl, om jag fortsättningsvis håller mig till människor och djur och för ett ögonblick utesluter stenar ur resonemanget, har människor och djur någon fri vilja att födas?

För att besvara den frågan behöver man först känna till svaret på frågan om det fanns eller finns ett liv före jordelivet. Därför lämnar jag tillsvidare svaret därhän och fokuserar på viljan att fatta självständiga beslut senare i livet.

Den tidigare frågan är likväl värd att fundera över, några sekunder, minuter, livstider eller eoner.

Vilken fri vilja har mänskliga individer, som dels, i barngestalt, är tvungna att gå i skolan, dels varje sekund av sina liv utsätts för massiv, partisk påverkan utifrån, i form av varjehanda reklam, ägnad att påverka den fria viljan?

Hur ser ”marknadens fria, osynliga hand” på det faktum att s.k. ”efterfrågan” nuförtiden är högst konstruerad, i syfte att tjäna företag som Google, Facebook, Amazon, m.fl.?

Är det det som är demokrati, eller är det det som är odemokratisk kapitalism?

Vad hände med balansen mellan utbud och efterfrågan?

I miljötänkandets namn! För miljöns skull, så är väl ständiga uppdateringar fel?!

Och inte minst i den påstått fria viljans namn!

Så att vi alla helas och blir en och densamma.

Bortom oro och tid.

Där vilar alltings frid.

Om du förbliver god och blid.